TTGP The reality told by me

Ligga och dra sig i det järngråa vädret

Idag tog jag och Alicia det väldigt lugnt, det är så trist väder ute så vi låg och drog oss fram till 10-tiden, det var skönt.. Eller inte alltid, ibland fick man en spark i huvudet eller magen innan det somnades om. Idag vet jag inte riktigt vad det skall bli av dagen, beror lite på vad Alicia är sugen på, just nu verkar det mest vara att köra över sig med sin bil.

Igår blev det lite cykling först till Solveigs jobb där vi tittade in och sa hej, sedan norr mälarstrand ned över den beryktade västerbron, upp till Gröndal vidare upp för mördarbacken till Aspudden sedan hem. Styva 2 mil blev det allt som allt på cykeln, rätt skönt, hade bra ben kändes ganska lätt. Dock så beter sig cykeln annorlunda med en barnsadel, man förlorar acceleration och balans, ramen känns inte lika styv utan feelingen är lite svajig. Toppfarten uppmätte jag till 35 km/h ville inte köra fortare, redan vid 20 km/h gör det ont att ramla, men vi hade nog kunnat utan svårigheter kunnat närma oss 40 strecket i vissa passager. Alicia somnade så sött med:

Där har ni vrålåket! En modifierad Racer som jag jagade gram på ett tag!

En kollega på jobbet brukar referera sina 2 mil han cyklar som ett halvt maraton, jag håller inte riktigt med, ett halv maraton om man jämför ansträngning på cykel är någonstans mellan 7-15 mil. Ett maraton är som bekant en olympisk löpgren som bedrivs på gator eller landsväg och är 42 195 m. I Iron Man trampar man 18 mil på cykel innan man springer ett Maraton, de grabbarna är precis som Grenen beskrivs Iron Man´s eller Woman´s för den delen. Jag kan i alla fall inte komma på en aktivitet som är jobbigare än Iron Man, eller triathlon, Iron man är distansen, Triathlon är grenen.